I årtusenden har människor insett att byggnader bör vara praktiska, vackra, och hållbara, för om någon av dessa kvaliteter utelämnas eller prioriteras, så blir arkitekturen ensidig. T ex praktisk men inte vacker, eller vacker men ohållbar, eller hållbar men opraktisk osv. Vad som är praktiskt, vackert och hållbart varierar, men tillsammans gör de arkitekturen tillräckligt mångsidig för goda livsmiljöer.

Traditionell arkitektur är tillräckligt mångsidig för att ha blivit traditionell. Även modern och samtida arkitektur kan vara mångsidig när komponenterna och deras egenskaper samspelar. Praktisk för användaren, vacker för betraktaren, och hållbar som livsmiljö.